Att döma andra

Att döma andra - Du är domaren

Möjligheter att bedöma andra är lätt tillgänglig. En kallelse till juristtjänst förväntar sig att vi partiellt bedömer en individs skyldighet. Under ett val bedömer vi genom jämförelse varje kandidats integritet. Domstols-program på tv underhåller samtidigt som de tillåter tittaren att "döma" de tilltalade eller klokheten i domarens dom. Att uttala dom över andra verkar tillhöra den mänskliga naturen!

Vår förkärlek att döma andra sträcker sig långt utöver juridiska eller medborgerliga frågor. Människor är särskilt bra på att uttala sig mot alla slags saker de tycker är stötande. Tyvärr kan deras fokus komma att centreras på personen i stället för handlingen.

Jesus visste att människor skulle kämpa med att döma och hans ord innehöll en sträng varning: ”»Dömen icke, på det att I icke mån bliva dömda; ty med den dom varmed I dömen skolen I bliva dömda, och med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder. Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga? Eller huru kan du säga till din broder: 'Låt mig taga ut grandet ur ditt öga', du som har en bjälke i ditt eget öga? Du skrymtare, tag först ut bjälken ur ditt eget öga; därefter må du se till, att du kan taga ut grandet ur din broders öga. Matt 7:1-5”.

Denna vers betyder inte att vi aldrig ska göra några bedömningar. Självklart bedömer vi saker varje dag. Vi bedömer mellan rätt och fel, farliga val från säkra, etc. Jesus varnar oss för att inte döma andra på ett hycklande sätt. Han ber oss att ta stickan ur vårt eget öga så att vi kan hjälpa den andra personen. Vi borde inte av vana vara kritiska mot någon när vår egen synd också behöver korrigeras.

Vad mer säger Bibeln om att döma andra?

* Bedöm inte någon efter dina mänskliga begränsningar. Endast Guds bedömningar är felfria (Joh 8:15-16).
I dömen efter köttet; jag dömer ingen. Och om jag än dömer, så är min dom en rätt dom, ty jag är därvid icke ensam, utan med mig är han som har sänt mig.

* Var inte snabb med att fördöma någon annans handlingar. Gud är tålamod, men han förbiser inte någons olydnad, särskilt din (Rom 2:1-5).
Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är, som dömer. Ty därmed att du dömer en annan fördömer du dig själv, eftersom du, som dömer den andre, själv handlar på samma sätt. Och vi veta att Guds dom verkligen kommer över dem som handla så. Men du menar väl detta, att du skall kunna undfly Guds dom, du människa, som dömer dem som handla så, och dock gör detsamma som de? Eller föraktar du hans godhets, skonsamhets och långmodighets rikedom, utan att förstå att denna Guds godhet vill föra dig till bättring? Genom din hårdhet och ditt hjärtas obotfärdighet samlar du ju över dig vrede, som skall drabba dig på vredens dag, då när det bliver uppenbart att Gud är en rättvis domare.

* Attackera inte varandra. Försök att vara ett bra exempel så att andra inte kopierar ditt dåliga beteende (Rom 14:13).
Låtom oss därför icke mer döma varandra. Dömen hellre så, att ingen må för sin broder lägga en stötesten eller något som bliver honom till fall.

* Prata inte destrukt om andra. Är du kvalificerad att perfekt döma någon annan? (Jak 4:11-12).
Förtalen icke varandra, mina bröder. Den som förtalar en broder eller dömer sin broder, han förtalar lagen och dömer lagen. Men dömer du lagen, så är du icke en lagens görare, utan dess domare.

Döm andra - Du förlorar

Genom att döma andra på ett obiblisk och hycklande sätt betalar vi ett enormt pris. Åtminstone orsakar vårt val att kritisera en annan person allvarliga skador i våra liv. När vi förlöjligar andra utsätter vi oss själva för Guds rättfärdiga dom och vi bringar mer lidande på oss själva genom våra klagomål mot varandra än vi är medvetna om (Jak 5: 9). Att döma människor och anklaga dem är vad Satan gör (Upp 12:10) Om vi dömer/ bedömer andra på ett icke bibliskt sätt så förstör vi inte bara andra människors liv domen/ bedömningen åstadkommer också:

* Rånar oss på vårt hopp - Vår kritiska anda stjäl vår glädje och fred, vilket gör det omöjligt att lita på Guds kraft (Rom 15:13)
Men hoppets Gud uppfylle eder med all glädje och frid i tron, så att I haven ett överflödande hopp i den helige Andes kraft.

* Blir försök att ifrågasätta Guds auktoritet - När vi dömer en annan förstoras våra synder i Guds ögon (Joh 8:3-7).
Då förde översteprästerna och fariséerna dit en kvinna som hade blivit beträdd med äktenskapsbrott; och när de hade lett henne fram, sade de till honom: »Mästare, denna kvinna har på bar gärning blivit beträdd med äktenskapsbrott. Nu bjuder Moses i lagen att sådana skola stenas. Vad säger då du?» Detta sade de för att snärja honom, på det att de skulle få något att anklaga honom för. Då böjde Jesus sig ned och skrev med fingret på jorden. Men när de stodo fast vid sin fråga, reste han sig upp och sade till dem: »Den av eder som är utan synd, han kaste första stenen på henne.» Sedan böjde han sig åter ned och skrev på jorden.

* Förorenar vårt hjärta - När vi bedömer avser vi ofta ondska medan vi förtalar en annan person (Mark 7:20-23).
Alltså skolen I känna dem av deras frukt. Icke kommer var och en in i himmelriket, som säger till mig: 'Herre, Herre', utan den som gör min himmelske Faders vilja. Många skola på 'den dagen' säga till mig: 'Herre, Herre, hava vi icke profeterat i ditt namn och genom ditt namn drivit ut onda andar och genom ditt namn gjort många kraftgärningar?' Men då skall jag betyga för dem: 'Jag har aldrig känt eder; gån bort ifrån mig, I ogärningsmän.

* Gör oss sårbara för hat - Vi planterar frön av oförlåtelse och fördömelse som slår rot i våra hjärtan och sinnen (Ordspr 6:16-19).
Sex ting är det som Herren hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod, ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är, den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.

* Placerar oss i opposition till Gud - Vårt vägran att ödmjuka oss själva odlar stolthet (1 Pet 5:5-6).
Så skolen I ock, I yngre, å eder sida underordna eder de äldre. Ikläden eder alla, i umgängelsen med varandra, ödmjukheten såsom en tjänardräkt. Ty »Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka giver han nåd». Ödmjuken eder alltså under Guds mäktiga hand, för att han må upphöja eder i sinom tid.

Att döma andra - å andra sidan

Precis som de troende inte ska fördöma andra, ska vi inte ignorera synd. På ett sätt kräver detta att döma/bedöma andra på ett bibliskt sätt. Det är viktigt att veta skillnaden mellan domen/ bedömningen som nämns i Matteus 7:2-5 och den rättfärdiga domen som följer med bedömning. Johannes 7:24 säger: "Sluta att döma genom enbart uppträdande, men döm istället rätt."
ty med den dom varmed I dömen skolen I bliva dömda, och med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder. Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga? Eller huru kan du säga till din broder: 'Låt mig taga ut grandet ur ditt öga', du som har en bjälke i ditt eget öga? Du skrymtare, tag först ut bjälken ur ditt eget öga; därefter må du se till, att du kan taga ut grandet ur din broders öga”.
Dömen icke efter skenet, utan dömen en rätt dom.

Om en troende ser en annan troende synda, instrueras han att konfrontera personen på ett respektfullt och kärleksfullt sätt. Matteus 18:15-17 säger: ”Men om din broder försyndar sig, så gå åstad och förehåll honom det enskilt. Om han då lyssnar till dig, så har du vunnit din broder. Men om han icke lyssnar till dig, så tag med dig ännu en eller två, för att 'var sak må avgöras efter två eller tre vittnens utsago'. Lyssnar han icke till dem, så säg det till församlingen. Lyssnar han ej heller till församlingen, så vare han för dig såsom en hedning och en publikan."

Det slutliga målet med att konfrontera personen är att få fram omvändelse. I denna mening är vi kallade att döma synd - alltid med målet att omvända och försona. ”Predika ordet, träd upp i tid och otid, bestraffa tillrättavisa, förmana med allt tålamod och med undervisning i alla stycken. 2 Tim 4:2”. Gud befaller de troende att påpeka sanningen i hopp - och med Kristusliknande medkänsla - att föra omvändelse och återställning till syndaren (Jak 5:20).
så mån I veta att den som omvänder en syndare från hans villoväg, han frälsar hans själ från döden och överskyler en myckenhet av synder.


Målet med att konfrontera personen är omvändelse. PÅ det sättet är vi kallade att döma synd - alltid med målet i sikte att omvända och försona.
Som kristna, med alla våra brister och misslyckanden, valde Gud att se oss som heliga och oskyldiga (Ef 1:4). Gud ger oss också ett val.
såsom han ju, förrän världens grund var lagd, har utvalt oss i honom till att vara heliga och ostraffliga inför sig.

* Förlåt andra - Låt Kristi fred styra ditt hjärta (Kol 3:12-15).
Så kläden eder nu såsom Guds utvalda, hans heliga och älskade, i hjärtlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, saktmod, tålamod. Och haven fördrag med varandra och förlåten varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit eder, så skolen ock I förlåta. Men över allt detta skolen I ikläda eder kärleken, ty den är fullkomlighetens sammanhållande band. Och låten Kristi frid regera i edra hjärtan; ty till att äga den ären I ock kallade såsom lemmar i en och samma kropp. Och varen tacksamma.

* Trösta andra - Visar Guds barmhärtighet (2 Kor 1:3-4).
Lovad vare vår Herres, Jesu Kristi, Gud och Fader, barmhärtighetens Fader och all trösts Gud, han som tröstar oss i all vår nöd, så att vi genom den tröst vi själva undfå av Gud kunna trösta dem som äro stadda i allahanda nöd.

* Hedra andra ovanför dig själv - Imitera Kristi ödmjukhet (Fil 2:3-5).
fria ifrån genstridighet och ifrån begär efter fåfänglig ära. Fasthellre må var och en i ödmjukhet akta den andre förmer än sig själv. Och sen icke var och en på sitt eget bästa, utan var och en också på andras. Varen så till sinnes som Kristus Jesus var

* Uppmuntra andra - Få Kristi skatter (Kol 2:2-3).
Ty jag önskar, att deras hjärtan skola få hugnad, därigenom att de slutas tillsammans i kärlek och komma till en full förståndsvisshets hela rikedom, till en rätt kunskap om Guds hemlighet, vilken är Kristus; ty i honom finnas visdomens och kunskapens alla skatter fördolda.

* Älska andra - Låt Gud leva genom dig som du bor i honom (1 Joh 4:16).
Och vi hava lärt känna den kärlek som Gud har i oss, och vi hava kommit till tro på den. Gud är kärleken, och den som förbliver i kärleken, han förbliver i Gud, och Gud förbliver i honom.



Lär dig mer!

Det hebreiska ordet kategoros hänvisar till Satan som ”anklagaren för de heliga.” Diabolos är standardbeteckningen i Nya testamentet för ”djävulen”, som betecknar dem som förtalar och sprider falska anklagelser. - "Anklagelse." Expository Dictionary of Bible Words, fjärde tryckningen. 2010.

Synd är uppror mot Gud. Synd beskrivs som överträdelse, perversion av rättigheter, olydnad eller laglöshet. Konsekvensen av oförlåten synd är andlig död, men Guds gåva till den troende är evigt liv genom Jesus Kristus (Rom 6:23). - “Synd.” Illustrated Bible Dictionary, 2005.
Ty den lön som synden giver är döden, men den gåva som Gud av nåd giver är evigt liv, i Kristus Jesus, vår Herre.

VAD TROR DU? - Vi har alla syndat och förtjänar Guds dom. Gud, fadern, sände sin enda son för att tillfredsställa den domen för dem som tror på honom. Jesus, skaparen och för evigt Guds Son, som levde ett syndfritt liv, älskar oss så mycket att han dog för våra synder, tog det straff som vi förtjänar, begravdes och stod upp från de döda enligt Bibeln. Om du verkligen tror och litar på detta i ditt hjärta, tar emot Jesus som din Frälsare och förklarar att "Jesus är Herre", kommer du att räddas från dom och tillbringa evigheten med Gud i himlen.

https://www.allaboutgod.com/judging-others.htm