fredag 13 september 2019

Vad är den verkliga betydelsen av att vara profetiskt?

av Drew B. McIntyre 30 april 2014

Det finns få roller i Skriften som missförståtts lika mycket som profetens. I konservativa kretsar minskas "profetior" till att berätta för framtiden, vanligtvis genom att studera båge och diagram över Daniel och Uppenbarelsen för att försöka ta reda på när "slutet" kommer. Dessa människor försöker vanligtvis sälja dig något. I progressiva kristna kretsar innebär det att vara ”profetiskt” i huvudsak en döpt form av aktivism. Båda dessa missar målet väsentligt.
Först en definition

Michael Coogan noterar,Det engelska ordet‘ profet ’kommer från grekiska och betyder bokstavligen‘ talesman. ’Det uttrycker förståelsen att profeterna levererade gudomligt skickade meddelanden. Det primära innehållet i dessa meddelanden ... var tolkning av fenomen och händelser från ett gudomligt perspektiv.”

Som vi kommer att se hindrar denna definition båda de populära snedvridningarna av den profetiska kallelsen i kyrkan idag.

Profetior handlar inte om framtiden

Observera definitionen ovan. Det främsta innehållet i profetiska yttranden var tolkning av här och nu. Framtiden kan vara involverad, men det är att göra förändringar i nuet. Som Abraham Heschel uttrycker det, "Det framträdande temat är förmaning, inte bara förutsägelse ... hans väsentliga uppgift är att förklara Guds ord till här och nu." (14-15) Således, fundamentalistiska och / eller dispensationalistiska tvångssätt med profetior som Bibliska nycklar till framtiden eller nutiden missar sorgligt nog målet oavsett hur många mayakalendrar eller blodmånader som finns där för att ta.

Profetior handlar inte om aktivism

En av de mest besvärliga trupperna i allmän protestantism är den lätthet med vilken Tom, Dick eller Harriet med en M Div hävdar en profetiska manteln för sig själva. Alltför ofta ser vi vämlenande progressiva high-five (= klappa en rak hand mot en annan högt upp) varandra ad nauseam som om de var nya inkarnationer av Jeremia själv. Men profeterna log sälan ( se på Rembrandt ovan) och de var verkligen inte glada över att vara profetiska. Ingen av profeterna verkade förälskade i att vara profet säger Heschel, "och inte heller stolt över vad han uppnått". (20)


Detta är helt i motsats till många ”vill vara” profeter uppför sig själva. I North Carolina såg jag nyligen uppfattningen av kollegor som glatt tar selfies i State House varje måndag i flera veckor, en del av ”Moraliska Måndagen” protesterna som dominerade rubrikerna under ganska lång tid. (Jag är inget fan av den republikanska styrda statliga lagstiftningen för närvarande men det är ytterst obehagligt att anta att det inte fanns omoral innan GOP tog över.) Det vill säga vi ser inte många glada profeter som lyser upp Instagram i Bibeln. Således avslutar Heschel på allvar, ”Att vara en profet är både en distinktion och ett lidande.” (21)

Dessutom är problemet med att identifiera profetiskt arbete med någon form av aktivism eller sannings berättelse (vare sig det är i kyrkan eller samhället) att det skär båda vägarna på det ideologiska spektrumet. Om man pratar med tillräckligt många på vänster och höger sida - och detta är särskilt sant för UMC för närvarande - lär du dig att båda sidor känner sig belägrade, riskfyllda profeter som står upp till en styvnackad kyrka. Båda sidor, för att använda en hackad fras, tror att de "talar sanning talar kraften." Heschel hade säkert rätt när han noterar, "Gud rasar i profetens röst." (6) Men vad händer om profeterna är självvalde? Där ligger den ständiga faran: vi antar för snabbt vårt egen raseri för det gudomliga.

En lösning: Från kraft till reflektion

I sin underbara lilla bok I Jesu namn namnger Henri Nouwen frestelser som är gemensamma för ledarskap och erbjuder speciella discipliner som lösningar. Han avslutar denna korta avhandling genom att diskutera frestelsen ”att vara mäktig.” På olika sätt är både profeternas höger- och vänsterperversioner frestelser till makten. Fundamentalister manipulerar Skriften för att visa upp sin egen insikt och begåvning och låsa upp hittills okända ”hemligheter” för sista tiden. Därmed samlar de ofta stora följare (och bankkonton). Progressiva använder för snabbt den profetiska rollen för att maskera sina egna ideologiska dagordningar med en finare fasad av biblisk myndighet och hävdar Guds röst för vad än som händer den här veckan.

För Nouwen är lösningen "teologisk reflektion." Han avslutar,

Få ministrar och präster tänker teologiskt. de flesta av dem har utbildats i ett klimat där beteendevetenskapen, såsom psykologi och sociologi, så dominerat utbildningsmiljön att de lärt sig lite sann teologi. De flesta kristna ledare ställer idag psykologiska eller sociologiska frågor trots att de ramare in dem i skriftliga termer. Verkligt teologiskt tänkande som tänker med Kristus sinne, är svårt att hitta i praktiken av tjänsten. Utan fast teologisk reflektion kommer framtida ledare inte vara mer än pseudosykologer, pseudosociologer, psuedo-socialarbetare. ”(65-66)
Teologisk reflektion är kritisk, för utan det kommer vi för snabbt att misstaga våra ord för Guds, och så göra oss dåliga när vi pratar på hans vägnar (som pastor har jag gjort det mer än en gång). Denna disciplin saknas hårt i varje hörn av kyrkan, huvudlinje eller evangelisk, katolsk eller karismatisk. En sådan fattigdom av teologisk insikt är desto mer problematisk eftersom vi (oss alla, inklusive författaren) är snabba med att glömma bort att vi inte är briljanta för att vi lever på 2000-talet eller har massor av utbildning. Den stora missionären och ekumenisten Lesslie Newbigin påpekar att vi kan komma till andra slutsatser än Paulus men det gör oss inte till Paulus moraliska överordnade; vi är benägna att vara lika blinda för vissa saker i vår tid som Paulus kan ha varit för vissa uppenbara ondas saker i sin tid. Istället, säger Newbigin,

Den verkliga läsningen av historien verkar vara den här, att varje ny ökning av människans behärskning över jorden och havet och himlen öppnar upp möjligheter inte bara för ädlare gott, utan också för uselhet och mer hemsk ondska, och att även dessa rörelser av socialt framsteg som kan peka på verklig prestation i samhällets förbättring måste läggas sida vid sida med dessa lika verkliga degenerationsrörelser som ibland faktiskt har uppstått från samma sociala förbättringar. ”(17)

Med andra ord, det vi anser som ”profetiskt” kan i verkligheten släppa ut något mer hemskt än det vi talar emot. Eller å andra sidan kan vår besatthet av att se framtiden göra oss blinda för behoven vi har nu. Vi är alla fortfarande drabbade av nedgången, och denna sida av eschaton (= den sista händelsen i den gudomliga planen; världens undergång. måste vi vara försiktiga med att förvirra vår mun med Guds mun eller förvirra vår vilja med Kristi vilja. En stadig disciplin av teologisk reflektion, gjord med och genom kyrkan och hennes lärare - och inklusive de som vi inte håller med om - är det enda sättet att den profetiska uppgiften kan undkomma antingen framtida stöpning eller banal aktivism. Den profetiska uppgiften (som noteras högst upp) att tolka händelser och fenomen från ett gudomligt perspektiv är ett fantastiskt och ödmjukt yrke, och en som ingen av oss borde anta för snabbt och inte heller hålla lättvindigt.

Jag låter Nouwen ha det sista ordet:

Jag tror att vi bara är hälften medvetna om hur sekulära till och med teologiska skolor har blivit. Bildande i Kristi sinne, som inte fastnat vid makten utan tömde sig själv, tog formen av en slav, är det inte det som de flesta seminarier handlar om. Hela vår konkurrenskraftiga och ambitiösa värld strider mot den. Men i den utsträckning som en sådan bildning eftersträvas och förverkligas finns det hopp för nästa århundrades kyrka. 

källor:
Coogan, Michael D. The Old Testament: A Historical and Literary Introduction to the Hebrew Scriptures (New York: Oxford University Press 2006).
Newbigin, Lesslie. Signs Amid the Rubble: The Purposes of God in Human History (Grand Rapids: Eerdman’s 2003).
Nouwen, Henri. In the Name of Jesus: Reflections on Christian Leadership (New York: Crossroads 1989).

The Rev. Drew B. McIntyre of North Carolina blogs at Uniting Grace.

https://um-insight.net/perspectives/what-does-it-really-mean-to-be-prophetic%3F/

torsdag 12 september 2019

Vad är Kristusmedvetandet?

Begreppet Kristusmedvetande har vunnit popularitet under de senaste åren eftersom kändisar och offentliga personer hävdar att de ”har hittat sanning” i denna form av spiritualitet. De som föredrar denna idé kallar sig ibland kristna; deras definition av ordet Kristen skiljer sig emellertid mycket från den bibliska betydelsen. Namnet på Herren Jesus Kristus används som ett sätt att normalisera en religion som inte är något annat än österländsk mystik under nytt namn.

Centrum för Kristusmedvetandets webbplats definierar Kristusmedvetande som ”det högsta tillståndet av intellektuell utveckling och emotionell mognad.” De hävdar att ”Jesus uppnådde detta [högre tillstånd] i sitt mänskliga liv och fick denna term [Kristus] före sitt namn som erkännande av att han uppnått denna andliga status. Denna väg är öppen för alla oavsett deras religiösa tradition om och när han eller hon är öppen för att bli ett levande kärl av kärlek och sanning på planeten och som aktivt strävar efter att uppnå den. ”En annan webbplats definierar det på detta sätt:” Kristusmedvetande är tillståndet för medvetenhet om vår sanna natur, vårt högre jag och vår födelserätt som Guds barn. ”Det krävs inte mycket forskning för att upptäcka de gamla rötterna till denna idé. Det är samma människocentrerade filosofi som ligger bakom de flesta religioner.

Det så kallade "Kristusmedvetandet" har varit känt under olika namn i historien, såsom jainism, buddhism, hinduism och de flesta österländska mystiska religionerna. På senare tid har Deepak Chopra populariserat den "kristna" versionen av samma falska andlighet. Faran i den senaste versionen av mystik är användningen av bibelverser och kristna termer som lätt kan leda de vilse som inte själva kontrollerar vad skrifterna säger.

Den grundläggande förutsättningen för mystik är att människan i sig själv kan överskrida fysisk existens och uppleva sin egen godhet som att vara ”ett” med universum, vara en gud eller befinna sig på vilket högre plan han väljer att tro på. Jesus namn används bara som rekvisita i den senaste versionen av samma idé. Jesus ses som ”ledaren” när han visar oss hur vi ska upphöja vår egen inre godhet och genom att göra det sätta oss själva rätt med vilken gudom vi än väljer att erkänna. 

Kristusmedvetande grupper hävdar att Jesus fick titeln ”Kristus” genom att perfekt kanalisera det gudomliga medvetandet som vi alla kan uppnå, och de försöker tillskriva denna filosofi till Herren Jesus. De som förespråkar denna ideologi använder bara Jesus-namnet som ett sätt att dyrka sig själva. De önskar hitta förlåtelse från synder utan omvändelse, syndabekännelse eller erkännande av Jesu ställföreträdande död och uppståndelse (1 Kor 15:3–4).
Jag förde vidare till er det allra viktigaste, vad jag själv har tagit emot: att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna

Predikaren 1:9 säger: “Det som har hänt kommer att hända igen, det som är gjort kommer att göras igen. Det finns inget nytt under solen."

Detta gäller Kristusmedvetenhet rörelsen. Självutformad frälsning är bara ompaketerad under ett annat namn, denna gång lyckas de lura de som önskar, delar av kristendomen men inte helheten. Att åberopa Jesu namn lindrar samvetet på de som sticks av sanningen i Guds Ord. Det gör det möjligt för anhängare att föreställa sig att de har uppnått frälsning genom att erkänna Jesus på något sätt, samtidigt som de ignorerar de delar av evangeliet som de inte finner tilltalande. Människor har alltid försökt välja vad de vill från Jesu ord även när Jesus var på jorden se Joh 6:66.”Efter detta drog sig många av hans lärjungar undan och slutade vandra med honom.”

Så är Kristusmedvetandet en riktig form av kristendom? En webbplats förklarar Kristusmedvetandet som ”en medvetenhetsnivå där man inte längre ser fel i någon handling som man gör eller i någon annan människa utan bara ser skönheten och perfektionen i alla saker. För Kristusmedvetandet bedömer inte, kritiserar inte, tvingar, frestar, överser med, reagerar inte negativt. ”

Är det vad Jesus gjorde och lärde ut? Skrifterna är tydliga att Jesus korsfästes just för att Han kritisera och ”reagera negativt” på det etablerade religiösa systemet på sin tid (Mark 12:12Luk 20:19–20).
Då ville de gripa honom, men vågade inte för folket. De förstod att det var med tanke på dem som han hade berättat liknelsen. Och de lämnade honom och gick sin väg.
De skriftlärda och översteprästerna ville då gripa honom på en gång, men de vågade inte för folket. De förstod att det var dem som han hade talat om i liknelsen. De höll Jesus under uppsikt och skickade ut några spioner som skulle låtsas vara ärliga för att få fast honom för något som han sade, så att de kunde utlämna honom åt ståthållarens makt och myndighet.

Han såg inte ”skönheten och perfektionen i alla saker.” I stället bestraffade han den arroganta (Matt 12:34) beordrade syndarna att sluta synda (Joh 5:148:11) och klargjorde att inte ens de som trodde att de hade uppnått Kristusmedvetande skulle ärva evigt liv (Matt 7:21–23).
Huggormsyngel! Hur skulle ni som är onda kunna säga något gott? Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen.
Senare fann Jesus honom på tempelplatsen och sade till honom: "Se, du har blivit frisk. Synda nu inte mer, så att inte något värre drabbar dig.
Hon svarade: "Nej, Herre." Då sade Jesus: "Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda nu inte mer!"
Inte alla som säger ’Herre, Herre’ till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja. Många ska säga till mig på den dagen: Herre, Herre, har vi inte profeterat med ditt namn och drivit ut onda andar med ditt namn och gjort många kraftgärningar med ditt namn? Men då ska jag säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort från mig, ni förbrytare.

Han sa att han hade kommit för att erbjuda sig själv som ett offer genom vilken den syndiga människan kunde förlåtas (Matt 20:28Joh 12:27). Han svävade inte omkring i ett moln av transcendent eufori.
Så har inte heller Människosonen kommit för att bli betjänad, utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många.
Nu är min själ i ångest. Vad ska jag säga? Far, fräls mig från denna stund? Nej, det är för denna stund jag har kommit.

Skrifterna tillåter oss att se honom sörjande (Joh 12:27), ledsen (Joh 11:35), arg (Joh 2:15–17) och konfronterande (Matt 23:33).
Nu är min själ i ångest. Vad ska jag säga? Far, fräls mig från denna stund? Nej, det är för denna stund jag har kommit.
Jesus grät.
Då gjorde han en piska av rep och drev ut allesammans från tempelgården med både får och oxar. Han slog ut växlarnas mynt och välte deras bord, och till duvförsäljarna sade han: "Ta bort det härifrån! Gör inte min Fars hus till en marknadsplats!" Hans lärjungar kom då ihåg att det står skrivet: Brinnande iver för ditt hus ska förtära mig.
Ormar, huggormsyngel, hur ska ni kunna undgå att dömas till Gehenna?

Kristusmedvetandet hävdar en tro på Jesus Kristus men främjar i själva verket tron på ens egen förmåga att göra sig själv behaglig för Gud genom attitydförändringar och mystiska upplevelser. Galaterbrevet 2:16 säger; ”Men vi vet att människan inte förklaras rättfärdig genom laggärningar utan genom tro på Jesus Kristus. Därför har också vi satt vår tro till Kristus Jesus, för att stå som rättfärdiga genom tro på Kristus och inte genom laggärningar. Genom laggärningar blir ingen människa rättfärdig.”

Tro på Kristus betyder inte att vi strävar efter att vara som honom i vår egen styrka. Han presenterade sig inte som en stor moralisk lärare. Han korsfästes på grund av att han hävdade att han var ”den enfödde sonen” (Joh 1:14183:15–181 Joh 4:9).
Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har från Fadern. Och han var full av nåd och sanning.
Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, som själv är Gud och i Faderns famn, han har gjort honom känd.
Judas tog med sig vaktstyrkan och några av översteprästernas och fariseernas tjänare och kom dit med facklor, lyktor och vapen. Jesus, som visste om allt som skulle hända honom, gick ut och frågade dem: "Vem söker ni?" De svarade: "Jesus från Nasaret." Han sade till dem: "Jag Är." Även Judas, han som förrådde honom, stod bland dem. När Jesus sade till dem: Jag Är, ryggade de tillbaka och föll till marken. Än en gång frågade han dem: "Vem söker ni?" De sade: "Jesus från Nasaret." Jesus svarade: "Jag har sagt er att det är jag. Om det är mig ni söker, så låt de andra gå!" Ordet som han hade sagt skulle nämligen gå i uppfyllelse: "Av dem du har gett mig har jag inte förlorat en enda." Simon Petrus hade ett svärd. Han drog det och slog till mot översteprästens tjänare och högg av honom högra örat. Tjänaren hette Malkus. Jesus sade till Petrus: "Sätt svärdet i skidan! Skulle jag inte dricka den bägare som Fadern har gett mig?" Soldaterna och befälhavaren och judarnas tjänare grep nu Jesus och band honom. De förde honom först till Hannas, svärfar till Kaifas som var överstepräst det året. Det var Kaifas som hade gett judarna rådet att det var bättre att en man dog i folkets ställe. Simon Petrus och en annan lärjunge följde efter Jesus. Den lärjungen var bekant med översteprästen och kom in på översteprästens gård tillsammans med Jesus.

Så uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom.

Att bli "anpassad till Kristi bild" (Rom 8:29) kommer genom den Helige Andes kraft, som ges till dem som omvänder sig och tar emot Jesus som Frälsare och Herre (Joh 1:12Mark 6:122 Kor 5:5).
Dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, så att Sonen blir den förstfödde bland många bröder.
Men åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.
De gick ut och predikade att människorna skulle omvända sig,
Och den som berett oss för just detta är Gud, som har gett oss Anden som en garant.

Det enda ”Kristusmedvetande” som Bibeln lär ut finns i Fil 2:5-8, ”Var så till sinnes som Kristus Jesus var: Han var till i Guds gestalt men räknade inte jämlikheten med Gud som segerbyte, utan utgav sig själv och tog en tjänares gestalt och blev människan lik. När han till det yttre hade blivit som en människa, ödmjukade han sig och blev lydig ända till döden – döden på korset.”

1 Kor 2:16 säger att vi, som troende,” har Kristus sinne. ”Men detta sägs i samband med den andliga människan kontra den naturliga människan som inte kan förstå andens saker (vers 14–15). När vi är födda på nytt (Joh 3:3) får vi den Helige Ande som gåva (Luk 24:49Apg 2:38). Han gör det möjligt för oss att förstå andliga saker (1 Kor 2:14), tjäna Jesus från ett hjärta av kärlek (Mark 7:61 Pet 4:11) och leva rättvist trots frestelser (1 Kor 10:131 Joh 3:8-10).
En oandlig människa tar inte emot det som kommer från Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt. Den andliga människan däremot kan bedöma allt, men själv kan hon inte bedömas av någon. För vem har lärt känna Herrens sinne? Vem kan undervisa honom? Men vi har Kristi sinne. 1 Kor 2:14-16
Jesus svarade: "Jag säger dig sanningen: Den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike."
Och jag ska sända över er vad min Far har lovat. Men ni ska stanna här i staden tills ni har blivit rustade med kraft från höjden."
Petrus svarade dem: "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva.
En oandlig människa tar inte emot det som kommer från Guds Ande. Det är dårskap för henne, och hon kan inte förstå det eftersom det måste bedömas på ett andligt sätt.
Han svarade dem: "Jesaja profeterade rätt om er, ni hycklare. Det står skrivet: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig.
Om någon talar ska han tala i enlighet med Guds ord. Om någon tjänar ska han tjäna med den kraft som Gud ger, så att Gud i allt blir ärad genom Jesus Kristus. Hans är äran och makten i evigheters evighet. Amen.
Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Och Gud är trofast, han ska inte tillåta att ni frestas över er förmåga. Samtidigt med frestelsen kommer han också att ge en utväg, så att ni kan härda ut.

Den som ägnar sig åt synd är av djävulen, för djävulen har syndat ända från begynnelsen. Men Guds Son har uppenbarats för att göra slut på djävulens gärningar. Den som är född av Gud ägnar sig inte åt synd, för Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. Så blir det tydligt vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: den som inte gör det rätta är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sin broder.

1 Joh 4:1 ger oss vägledning om filosofier som Kristusmedvetande: "Mina älskade, tro inte varje ande, utan pröva om andarna kommer från Gud. Det finns ju många falska profeter som har gått ut i världen.

Medvetandet som behagar Kristus är att människor ska erkänna att vi är syndare (Rom 3:23) bekänna Jesus som Frälsare och Herre (Rom 10:8–9) och älska honom av hela vårt hjärta, själ, sinne och styrka och vår granne som oss själva (Luk 10:27).
Alla har syndat och saknar härligheten från Gud,
Vad säger den då? Ordet är nära dig, i din mun och i ditt hjärta, alltså trons ord som vi predikar. För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst.
Han svarade: "Du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv."

https://www.gotquestions.org/Christ-consciousness.html

Är den Nya Apostoliska Reformationen = NAR biblisk?

Av Jack Wellman
Det talas mycket om den nya apostoliska reformationen betyder det att den är biblisk?

Ny uppenbarelse?

Tydligen anser vissa att vi har fått en ny uppenbarelse och att det nu är dags för en "ny apostolisk reformation" (NAR, men stämmer det överens med vad Bibeln lär om apostlar, profeter och huvudet hörnstenen Jesus Kristus? Jag fick faktiskt veta att jag inte var en pastor utan en profet, strax under apostel nivån. Jag försökte resonera med honom men han sa att det nya vinet inte passar in i gamla läglar vad det än betyder. Jesu hänvisning om att hälla upp nytt vin i gamla läglar hade inget att göra med behovet av nya apostlar och profeter och en ny reformation. Jesus talade om fariséernas religiösa traditioner inte om ny uppenbarelse (Mark 2:18-22). Denna man berättade för mig att han hörde direkt från Gud att jag skulle vara en profet för den nya apostoliska reformation och att han eventuellt var en ny apostel. Förresten så är detta ingen liten rörelse eftersom det nu är det enskilt största segmentet inom kristendomen världen över. Denna rörelse startade 2001 och många ser C. Peter Wagner som dess grundare. Även om Wagner förnekar detta, tränger hans läror genom hela NAR rörelsen.

Femfaldiga ministeriet

The Nya Apostoliska Reformation (NAR) är en rörelse som hävdar att Gud återställer de sanningar som förlorades i kyrkan med hjälp av ett "Femfaldigt ministerium", som är baserat på Ef 4:11-12 där aposteln Paulus skriver: och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare,för att utrusta de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp Ett problem som NAR har när det gäller att använda detta som en källa till auktoritet är att det faktiskt säger att Gud ”gav”, vilket indikerar att det var en händelse som inträffade en gång tidigare och skriven i förfluten tid precis som den tro som en gång överlämnades är (Jud 1:3).
Mina älskade, trots min stora iver att skriva till er om vår gemensamma frälsning fann jag det nödvändigt att skriva och mana er fortsätta kämpa för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga.

Naturligtvis kallar Gud fortfarande pastorer (herde) och lärare, men det verkar omöjligt att ha fler apostlar. För det första kommer det bara att finnas 12 pelare i templet och de tolv apostlarna kommer att regera över Israel så det finns en tron och pelare för varje apostel, och den mest problematiska frågan är kvalifikationerna för att vara apostel. När de 11 apostlarna ersatte Judas som hade förrått Jesus fastställde de de enda möjliga kvalifikationerna för en apostel och att det måste vara Därför måste en av de män som har varit med oss under hela den tid då Herren Jesus gick in och gick ut ibland oss, från det att han döptes av Johannes till den dag han togs upp ifrån oss, en av dem måste vara ett vittne om hans uppståndelse tillsammans med oss.” Apg 1:21-22. Jag är gammal men inte så gammal så jag är kvalificerad för det.

En ny grund

Den nya apostoliska reformationen tror att det nu finns nya apostlar och profeter som läggs till kyrkan, och även om jag inte är någon arkitekt kan jag se en annan fråga; en ny grund till den byggnad som lade sin grund för 2000 år sedan. Aposteln Paulus skrev: "För ingen kan lägga en annan grund än den som är lagd nämligen Jesus Kristus" 1 Kor 3:11, och ingen betyder inte någon man eller kvinna.

När det gäller de troende, "Därför är ni inte längre gäster och främlingar, utan medborgare med de heliga och medlemmar i Guds familj.Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv." Ef 2:19-20.

Sions sten profeterades det om för länge sedan av Jesaja (28:16), och aposteln Peter citerar honom: ”Se, jag lägger i Sion en utvald, dyrbar hörnsten och den som tror på den (Honom Jesus) kommer aldrig komma på skam ”1 Pet 2:6.

Byggnaden börjar med grunden men inte utan den viktigaste hörnstenen Jesus Kristus annars kan den aldrig stå. Efter att hörnstenen har lagts säkrar apostlarna och profeterna grunden. Och under de senaste 2000 åren byggs du och jag och miljoner andra "Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap som ska bära fram andliga offer som Gud tar emot med glädje genom Jesus Kristus." 1 Pet 2:5.

Efter 2000 års byggnad tror nu en del att vi behöver en ny grund med nya apostlar och profeter? Vad är det för fel  den gamla? Och hur stabil är en byggnad som har en annan grund lagt på den efter 2000 år? Inte särskilt!

Sökandet efter tecken är av ondo

Många kommer in i NAR-rörelsen, precis som Last Reformation rörelsen, för att lära sig gåvan att hela eller för att se tecken och underverk och det finns ingen brist på personer som påstår sig ha väckt upp de döda, helat de sjuka och utfört många mirakel. Naturligtvis kan Gud fortfarande göra mirakel, men jag tvivlar på att han skulle publicera det på YouTube eller vill göra det till en träning. Några av deras YouTube-träningar skryter om att lära sig gåvan att hela men helt klart är helande ett beslut som Gud fattar och möjliggör. Det är inte något du lär dig utan något som Gud gör genom en person men det finns ett problem med att vilja söka tecken. När "fariséerna och sadducéerna kom för att testa honom bad de honom att visa dem ett tecken från himlen” Matt 16:1 men Jesus sa: "Ett ont och trolöst släkte söker ett tecken men inget annat tecken kommer att ges till dem utom Jonas tecken.” Sedan lämnade han dem och gick”. Matt 16:4

Vi förmodas behöva "en apostels tecken" och vi behöver nya uppenbarelser från nya profeter för att äntligen driva kyrkan till dess härliga tillstånd av perfektion innan Kristus återvänder. Denna rörelse försöker att omsluta hela världen innan Kristus återvänder så att de kan presentera en obefläckad brud för Kristus, men de av oss som inte underkastar sig denna ”profetisk apostoliska” rörelse kommer att dömas eller flyttas ur vägen. Det påminner mig om Babels Torn där människor försökte nå himlen genom verk och inte låta himlen nå ner för att rädda dem (Ef 2:8-9). Det ser ut som ett försök att få planeten kristen för att etablera Guds rike i förväg innan Jesus återvänder.
Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det, inte på grund av gärningar för att ingen ska berömma sig.

Mer Profeter idag?

Reser Gud fortfarande upp profeter idag? Vi vet att apostlarna och profeterna är grunden en som lades för tusentals år sedan. Författaren till Hebreerbrevet skrev: ”I forna tider talade Gud många gånger och på många sätt till fäderna genom profeterna, men nu i den sista tiden har han talat till oss genom sin Son. Honom har han insatt som arvinge till allt, och genom honom har han också skapat universum.” Heb 1:1-2

Det var för länge sedan som profeterna talade och de senaste dagarna har Gud talat genom sin son (i evangelierna) så den som påstår sig vara en profet måste fortfarande leva idag för profeterna kom för ”Länge sedan”. Gud varnar oss dock för att lägga till eller ta bort från Guds ord (5 Mos 4:2Ordspr 30:6Upp 22:18-19)
Ni ska inte lägga något till det som jag befaller er och inte ta något därifrån utan hålla Herren er Guds bud som jag ger er.
Lägg ingenting till hans ord,så att han tillrättavisar dig för lögn.

För alla som hör profetians ord i denna bok betygar jag: Om någon lägger något till dessa ord, ska Gud lägga på honom de plågor som beskrivs i denna bok. Och om någon tar bort något från orden i denna profetias bok, ska Gud ta ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden som beskrivs i denna bok.

Så när en självutnämnd profet berättar något för mig ska jag ta det som att han eller hon talar för Gud och när dessa talar för Gud lägger de till till Guds ord. Att förkunna Guds ord lägger inte till till det ... det släpper loss kraften som finns i evangeliet (Rom 1:161 Kor 1:18). Min oro är, kanske Gud talade till honom men vilken gud var det? Är det ”Den här världens gud har förblindat de otroendes sinnen så att de inte ser ljuset som strålar från evangeliet om Kristi härlighet, han som är Guds avbild.” 2 Kor 4:4?
Jag skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror, juden först men också greken.
Ordet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft.
Mannen som sa till mig att han var en profet och trodde att jag också var en förstod inte "När profeten talar i Herrens namn och det han säger inte sker eller kommer, då är det något som Herren inte har talat. Profeten har talat i övermod. Du ska inte vara rädd för honom.” 5 Mos 18:22. Det betyder att du inte behöver lyssna på honom.

Slutsats

Är detta den "starka illusion" som förutsågs komma? Jag vet inte men jag vet att detta är något vi inte kan ignorera för som Wagner sa: "NAR omfattar det största icke katolska segmentet i världskristendomen" och "NAR representerar den mest radikala förändringen i sättet att göra kyrka sedan den protestantiska reformationen. ”[1] Men det är inte en bra förändring och den är inte heller biblisk, därför är det vår skyldigthet vi som har litar på Kristus att strida för den tro som en gång har överlämnats (Jud 1:3 ) och placera det evangeliet mot alla andra budskap som påstår sig vara evangeliet eller påstår sig vara en ny uppenbarelse från Gud.

Read more here: How Can We Recognize False Doctrines? Ej översatt och länken öppnas på originalets sida.

Resource – Scripture quotations are from The Holy Bible, English Standard Version® (ESV®), Crossway Bibles. (2007). ESV: Study Bible : English standard version. Wheaton, Ill: Crossway Bibles. Used by permission. All rights reserved. [1] “What is the New Apostolic Reformation.” Wanda “Deb” Martin. The Wartburg Watch. 

http://thewartburgwatch.com/2014/11/21/what-is-the-new-apostolic-reformation-nar/ (Accessed June 28, 2017).

https://www.whatchristianswanttoknow.com/is-the-new-apostolic-reformation-biblical/


Vad är den verkliga betydelsen av att vara profetiskt?

av Drew B. McIntyre 30 april 2014 Det finns få roller i Skriften som missförståtts lika mycket som profetens. I konservativa kretsar minsk...