tisdag 13 augusti 2019

Binda Satan - kan vi göra det -är det i enlighet med skriften.

Till alla det berör: BINDA SATAN, kasta ut, tillrättavisa och bestraffa djävulen: När det gäller att "kasta ut demoner", dvs. "bestraffa djävulen" - som praktiserades av olika människor i evangelierna och Apostlagärningarna - som lärjungarna - som en del av Kristi instruktioner (Matt 10); andra som använder Kristi namn (Mark 9:38); fariséernas barn (Luk 11:18-19); Paulus (Apg 16); och vissa exorcister (Apg 19: 11-16).
Johannes sade till honom: »Mästare, vi sågo huru en man som icke följer oss drev ut onda andar genom ditt namn; och vi ville hindra honom, eftersom han icke följde oss.»

Om nu Satan har kommit i strid med sig själv, huru kan då hans rike hava bestånd? I sägen ju att det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna. Men om det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vem driva då edra egna anhängare ut dem? De skola alltså vara edra domare.

Och Gud gjorde genom Paulus kraftgärningar av icke vanligt slag. Man till och med tog handkläden och förkläden, som hade varit i beröring med hans kropp, och lade dem på de sjuka; och sjukdomarna veko då ifrån dem, och de onda andarna foro ut. Men också några kringvandrande judiska besvärjare företogo sig nu att över dem som voro besatta av onda andar nämna Herren Jesu namn; de sade: »Jag besvär eder vid den Jesus som Paulus predikar. Bland dem som så gjorde voro sju söner av en viss Skevas, en judisk överstepräst. Men den onde anden svarade då och sade till dem: »Jesus känner jag, Paulus är mig ock väl bekant men vilka ären I?» Och mannen som var besatt av den onde anden störtade sig på dem och övermannade både den ene och den andre; han betedde sig så våldsamt mot dem, att de måste fly ut ur huset, nakna och sargade.

Det verkar som att syftet för Jesu lärjungar var att driva ut demoner d.v.s. exorcism var att visa Kristi dominans över demonerna (Luk 10:17) och att verifiera att lärjungarna agerade i hans namn och genom hans myndighet. Det avslöjade också deras tro eller brist på tro (Matt 17:14-21).

Och de sjuttiotvå kommo tillbaka, uppfyllda av glädje, och sade: »Herre, också de onda andarna äro oss underdåniga genom ditt namn.»
När de därefter kommo till folket, trädde en man fram till honom och föll på knä för honom och sade: »Herre, förbarma dig över min son ty han är månadsrasande och plågas svårt; ofta faller han i elden och ofta i vattnet. Och jag förde honom till dina lärjungar, men de kunde icke bota honom.» Då svarade Jesus och sade: »O du otrogna och vrånga släkte, huru länge måste jag vara bland eder? Huru länge måste jag härda ut med eder? Fören honom hit till mig.» Och Jesus tilltalade honom strängt, och den onde anden for ut ur honom; och gossen var botad från den stunden Sedan, när de voro allena, trädde lärjungarna fram till Jesus och frågade: »Varför kunde icke vi driva ut honom?» Han svarade dem: »För eder otros skull. Ty sannerligen säger jag eder: Om I haven tro, vore den ock blott såsom ett senapskorn, så skolen I kunna säga till detta berg: 'Flytta dig härifrån dit bort', och det skall flytta sig; ja, intet skall då vara omöjligt för eder.»

Det är uppenbart att den här handlingen - att kasta ut demoner var viktig för lärjungarnas tjänst. Det är emellertid oklart vilken roll ”kasta ut demoner” faktiskt spelade i själva processen att bli lärjungar. Intressant nog tycks det finnas en förskjutning i den senare delen av Nya testamentet när det gäller demonisk krigföring. Lärandeavdelningarna i Nya testamentet (Romarna - Judas) hänvisar till demonisk aktivitet, men diskuterar emellertid inte åtgärderna för att kasta dem ut, och de som inte uppmuntrades/ uppmanades de troende hålla på med det heller.
Vi uppmanas att "ta på oss rustningen" för att stå emot dem (Ef 6:10-18). Vi uppmanas att ”motstå djävulen” (Jak 4:7), vara försiktiga med honom (1 Pet 5:8) och inte ge honom utrymme i våra liv (Ef 4:27). Men vi får inte veta hur vi ska kasta ut honom eller hans demoner från andra, eller att vi till och med bör överväga att göra det. Efesiernas bok ger tydliga instruktioner om hur vi ska vinna seger i våra liv i striden mot ondskans styrkor.

För övrigt, bliven allt starkare i Herren och i hans väldiga kraft. Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp. Ty den kamp vi hava att utkämpa är en kamp icke mot kött och blod, utan mot furstar och väldigheter och världshärskare, som råda här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarymderna. Tagen alltså på eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen stå emot på den onda dagen och, sedan I haven fullgjort allt, behålla fältet. Stån därför omgjordade kring edra länder med sanningen, och »varen iklädda rättfärdighetens pansar», och haven såsom skor på edra fötter den beredvillighet som fridens evangelium giver. Och tagen alltid trons sköld, varmed I skolen kunna utsläcka den ondes alla brinnande pilar. Och låten giva eder »frälsningens hjälm» och Andens svärd, som är Guds ord. Gören detta under ständig åkallan och bön, så att I alltjämt bedjen i Anden och fördenskull vaken, under ständig uthållighet och ständig bön för alla de heliga.

Så varen nu Gud underdåniga, men stån emot djävulen, så skall han fly bort ifrån eder.
Varen nyktra och vaken. Eder vedersakare, djävulen, går omkring såsom ett rytande lejon och söker vem han må uppsluka
och given icke djävulen något tillfälle.

Det första steget är att sätta vår tro på Kristus (Ef 2:8-9), som bryter regeln om "luftens furstar" (Ef 2:2). Vi ska då välja igen, genom Guds nåd, att avskaffa ogudaktiga vanor och att sätta på gudomliga vanor (Ef 4:17-24). Det här handlar inte om att kasta ut demoner, utan snarare förnya våra sinnen (Ef 4:23).

Ty av nåden ären I frälsta genom tro -- och det icke av eder själva, Guds gåva är det – icke av gärningar, för att ingen skall berömma sig.
i vilka I förut vandraden, efter denna världs och tidsålders sätt, i det I följden fursten över luftens härsmakt, över den andemakt som nu är verksam i de ohörsamma.

Jag tillsäger eder alltså och uppmanar eder allvarligt i Herren, att icke mer vandra såsom hedningarna i sitt sinnes fåfänglighet vandra, hedningarna, vilka, i följd av den okunnighet som råder hos dem genom deras hjärtans förstockelse, äro förmörkade till förståndet och bortkomna från det liv som är av Gud. Ty i sin försoffning hava de överlämnat sig åt lösaktighet, så att de i girighet bedriva alla slags orena gärningar. Men I haven icke fått en sådan undervisning om Kristus, om I eljest så haven hört om honom och så blivit lärda i honom, som sanning är i Jesus: att I -- då detta nu krävdes på grund av eder förra vandel -- haven avlagt den gamla människan, som fördärvar sig genom att följa sina begärelsers bedrägliga lockelser, och nu förnyens genom Anden som bor i edert sinne, och att I haven iklätt eder den nya människan, som är skapad till likhet med Gud i sanningens rättfärdighet och helighet.

och nu förnyens genom Anden som bor i edert sinne,

Efter flera praktiska instruktioner om hur man som barn ska lyda Gud påminns vi om att det finns en andlig kamp. Det utkämpas med en viss rustning som gör att vi kan stå emot - inte kasta ut - den demoniska världens furstar (Ef 6:10). Vi står med sanningen, rättfärdighet, evangeliet, tro, frälsning, Guds ord och bön (Ef 6:10-18). Det seut som att när Guds ord var färdigskrivet hade de kristna fler vapen att bekämpa andevärlden med än de första kristna haft.
För övrigt, bli allt starkare i Herren och i hans väldiga kraft. Ikläd eder hela Guds vapenrustning, så att I kan hålla stånd emot djävulens listiga angrepp. Ty den kamp vi hava att utkämpa är en kamp icke mot kött och blod, utan mot furstar och väldigheter och världshärskare, som råda här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarymderna. Tagen alltså på eder hela Guds vapenrustning, så att I kan stå emot på den onda dagen och, sedan I haven fullgjort allt, behålla fältet. Stå därför omgjordade kring edra länder med sanningen, och »var iklädda rättfärdighetens pansar», och haven såsom skor på edra fötter den beredvillighet som fridens evangelium giver. Och tagen alltid trons sköld, varmed I skall kunna utsläcka den ondes alla brinnande pilar. Och låten giva eder »frälsningens hjälm» och Andens svärd, som är Guds ord. Gör detta under ständig åkallan och bön, så att I alltjämt bed i Anden och fördenskull vaken, under ständig uthållighet och ständig bön för alla de heliga.

Rollen att kasta ut demoner ersattes till största delen med evangelisering och lärjungarskap genom Guds ord. Eftersom metoderna för andlig krigföring i Nya testamentet inte involverar utdrivning av demoner är det svårt att fastställa instruktioner om hur man gör något sådant. Vid behov verkar det som om det är genom att utsätta individen för sanningen av Guds Ord och Jesus Kristus namn - läs också 2 Kor 10:3-6
Ty fastän vi vandra i köttet, föra vi dock icke en strid efter köttet. Våra stridsvapen är nämligen icke av köttslig art; de är tvärtom så mäktiga inför Gud, att de kunna bryta ned fästen. Ja, vi bryta ned tankebyggnader och alla slags höga bålverk, som uppresas mot kunskapen om Gud, och vi taga alla slags tankefunder till fånga och lägga dem under Kristi lydnad. Och när lydnaden fullt har kommit till väldet bland eder, då äro vi redo att näpsa all olydnad.

Litet tillägg av mig som översätter. Personligen tror jag att vi fortfarande kan driva ut demoner, men jag instämmer i att inte mycket information om exakt hur vi ska gör det finns nerskrivet.

❌ BINDA & LÖSA I BIBELN: Vad menar Bibeln med att binda och lösa? Begreppet "binda och lösa" lärs ut i Bibeln i Matt 16:19: "Jag kommer att ge dig nycklarna till himmelriket; allt du binder på jorden kommer att vara bundet i himlen, och allt du löser på jorden kommer att lösas i himlen.” I denna vers talar Jesus direkt till aposteln Peter och indirekt till de andra apostlarna. Jesu ord innebar att Peter skulle ha rätten att gå in i riket själv, att han skulle ha en allmän auktoritet symboliserad av besittningen av nycklarna, och att förkunna evangeliet skulle vara ett sätt att öppna himmelriket för alla troende och stänga av det för de som inte tror.
Apostlagärningarna visar oss hur denna process fungerar. Genom sin predikan på pingstdagen (Apg 2:14-40) öppnade Petrus dörren till kungariket för första gången. Uttrycket "binda och lösa" var vanligt för judisk juridisk fraseologi/ språkbruk vilket innebar att förklara något förbjudet eller att förklara det tillåtet. Peter och de andra lärjungarna skulle fortsätta Kristi arbete på jorden för att predika evangeliet och förklara Guds vilja till människor och de var beväpnade med samma myndighet som han hade.

Då trädde Petrus fram, jämte de elva, och hov upp sin röst och talade till dem: »I judiske män och I alla Jerusalems invånare, detta mån I veta, och lyssnen nu till mina ord: Det är icke så som I menen, att dessa äro druckna; det är ju blott tredje timmen på dagen. Nej, här uppfylles det som är sagt genom profeten Joel: 'Och det skall ske i de yttersta dagarna, säger Gud, att jag skall utgjuta av min Ande över allt kött, och edra söner och edra döttrar skola profetera, och edra ynglingar skola se syner, och edra gamla män skola hava drömmar; ja, över mina tjänare och mina tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skola profetera. Och jag skall låta undertecken synas uppe på himmelen och tecken nere på jorden: blod och eld och rökmoln. Solen skall vändas i mörker och månen i blod, förrän Herrens dag kommer, den stora och härliga. Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst.' I män av Israel, hören dessa ord: Jesus från Nasaret, en man som inför eder fick vittnesbörd av Gud genom kraftgärningar och under och tecken, vilka Gud genom honom gjorde bland eder, såsom I själva veten, denne som blev given i edert våld, enligt vad Gud i sitt rådslut och sin försyn hade bestämt, honom haven I genom män som icke veta av lagen låtit fastnagla vid korset och döda. Men Gud gjorde en ände på dödens vånda och lät honom uppstå, eftersom det icke var möjligt att han skulle kunna behållas av döden. Ty David säger med tanke på honom: 'Jag har haft Herren för mina ögon alltid, ja, han är på min högra sida, för att jag icke skall vackla. Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min tunga fröjdar sig, och jämväl min kropp får vila med en förhoppning: den, att du icke skall lämna min själ åt dödsriket och icke låta din Helige se förgängelse. Du har kungjort mig livets vägar; du skall uppfylla mig med glädje inför ditt ansikte.' Mina bröder, jag kan väl fritt säga till eder om vår stamfader David att han är både död och begraven; hans grav finnes ju ibland oss ännu i dag. Men eftersom han var en profet och visste att Gud med ed hade lovat honom att 'av hans livs frukt sätta en konung på hans tron', därför förutsåg han att Messias skulle uppstå, och talade därom och sade att Messias icke skulle lämnas åt dödsriket, och att hans kropp icke skulle se förgängelse. Denne -- Jesus -- har nu Gud låtit uppstå; därom kunna vi alla vittna. Och sedan han genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern undfått den utlovade helige Anden, har han utgjutit vad I här sen och hören. Ty icke har David farit upp till himmelen; fastmer säger han själv: 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall. Så må nu hela Israels hus veta och vara förvissat om att denne Jesus som I haven korsfäst, honom har Gud gjort både till Herre och till Messias.» När de hörde detta, kände de ett styng i hjärtat. Och de sade till Petrus och de andra apostlarna: »Bröder, vad skola vi göra?» Petrus svarade dem: »Gören bättring, och låten alla döpa eder i Jesu Kristi namn till edra synders förlåtelse; då skolen I såsom gåva undfå den helige Ande. Ty eder gäller löftet och edra barn, jämväl alla dem som äro i fjärran, så många som Herren, vår Gud, kallar.» Också med många andra ord bad och förmanade han dem, i det han sade: »Låten frälsa eder från detta vrånga släkte.»

Matteus 18:18 finns det också en hänvisning till binda och lösa i samband med församlingsdisciplinen. Apostlarna utnyttjar inte Kristi härskande och auktoritet över enskilda troende och deras eviga öde, men de utövar auktoriteten att disciplinera och vid behov utesluta olydiga församlingsmedlemmar. Det var inte så att apostlarna fick förmånen att ändra Guds tankar, som om allt vad de beslutade på jorden skulle dupliceras i himlen; snarare uppmuntrades de att när de gick framåt i sina apostoliska uppgifter skulle de uppfylla Guds plan i himlen.
Sannerligen säger jag eder: Allt vad I binden på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad I lösen på jorden, det skall vara löst i himmelen.

När apostlarna "band" något eller förbjöd det på jorden, genomförde de Guds vilja i saken. När de ”löste” något eller tillät det på jorden, uppfyllde de på samma sätt Guds eviga plan. I både Matt 16:19 och Matt 18:18 klargör syntaxen i den grekiska texten betydelsen: ”Vad du än binder på jorden, kommer att ha varit bundet i himlen, och vad du än kommer att lösa på jorden ska ha ha varit löst i himlen ”(Matt 16:19, Youngs bokstavliga översättning).
Jag skall giva dig himmelrikets nycklar: allt vad du binder på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad du löser på jorden, det skall vara löst i himmelen.»
Sannerligen säger jag eder: Allt vad I binden på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad I lösen på jorden, det skall vara löst i himmelen.

Eller, som ”Amplified Bible” uttrycker det: "Vad du än binder [förbjuder, förklarar att det är olämpligt och olagligt] på jorden har [redan] varit bjudet i himlen, och vad du än löser [tillåter, förklarar lagligt] på jorden har [ redan] varit löst i himlen. ”Jesus undervisade att apostlarna hade en speciell uppgift på jorden. Deras auktoritetsfyllda ord, som nedtecknats i Nya testamentets brev speglar Guds vilja för församlingen. När Paulus talade ut en förbannelse på de som förvränger evangeliet, då vet vi att en förbannelse redan har förklarats i himlen (se Gal 1:8-9).

Men om någon, vore det ock vi själva eller en ängel från himmelen, förkunnar evangelium i strid mot vad vi hava förkunnat för eder, så vare han förbannad. Ja, såsom vi förut hava sagt, så säger jag nu åter: Om någon förkunnar evangelium för eder i strid mot vad I haven undfått, så vare han förbannad.

Under en video om andlig krigföring samtal mellan Jim Osman och Justin Peters. Den har jag inte översatt.

https://www.youtube.com/watch?v=S-_eM9UQxUY



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vad är den verkliga betydelsen av att vara profetiskt?

av Drew B. McIntyre 30 april 2014 Det finns få roller i Skriften som missförståtts lika mycket som profetens. I konservativa kretsar minsk...